Fick in en ovanlig Levin parlor med flytande stall. Ovanlig för att det är en sen årsmodell med skuret huvud och den sista typen av Levin medaljong. Gitarrer med platt huvud utan medaljong hittar man först i 1928 års katalog. Det här är en typisk ”unburst” där den mörkt bruna originallacken blekts av solen och inte lite heller! Man ser det tydligt på skuggan efter stränghållaren i plåt på locket och botten som nästan har kvar sin mörkbruna färg. Dessutom fanns flera mörkbruna fläckar på sidan, jag tror det handlar om bättringar efter den första lacken som inte blev helt bra med samma färg men med annan lack som inte bleknade i solen. Jag har sett samma sak på andra Levin, bland annat på den här mandolinen.
Converting from floating to solid stable has some special problems. On the other hand, the neck has a different angle and the lid is thicker for the most part. A new replica stall must be manufactured. You can also stand the shade from the string holder, on this it seemed very clear! But besides that, there is no difference in the end result, at least if you scratch the lid like I always do.
The bottom and lid were thinned out. A new replica of Madagascar rosewood was made for both fretboard and stables. The fretboard had a radius of 20.. The bottom had 5 ribs, I followed the original but replaced the 4th with a flat rib. The tuning screws were replaced with new ones with modern distances between the posts. Nowadays I always mount metal bushings for all posts.
Levin's neck attachment is tricky. To prevent the neck from being pushed in by the string pull into the soft necklace in spruce, I cut a shim in hard wood (birch / maple) into the bottom of the neck pocket.
Used my new jig to measure the tone. Nowadays I can rely on the dimensions of the stable leg!
It got a K&K, plugs, segmented stable legs and oversaddle toning. The sound with a fixed stable is so much better than with the floating stable!